pealead.pages.dev






Vad gjorde du mellan 20 och 30

Sverige beneath mellankrigstiden

Sverige beneath mellankrigstiden behandlar Sveriges saga beneath mellankrigstiden, år 1918 mot 1939. detta fanns beneath denna tidsperiod såsom land fick allmän samt lika rösträtt, samt drabbas från den stora depressionen vid 1930-talet. Den svenska arbetarrörelsen når framgångar tillsammans med socialdemokratisk statsmakt samt Saltsjöbadsavtalet.

Författningsrevision

[redigera | redigera wikitext]

Urtima riksdag samt massaktion

[redigera | redigera wikitext]

Medan krisen inom Europa stod vid sin höjdpunkt våren 1918, inom samband tillsammans centralmakternas sammanbrott samt dem därpå nästa sociala oroligheterna inom Öst- samt Centraleuropa, sammankallades inom landet ett urtima riksdag, närmast på grund av reglering uppåt från statstjänstemännens lönetillägg samt till beslut angående uppskov mot resultat från spanska sjukans härjningar, tillsammans vissa vapenövningar samt årets rekrytinkallelse. Riksdagen öppnades den 30 oktober. Inom några dagar ägde revolutionsrörelsen inom utlandet gjort frågan angående författningsrevision inom landet aktuell. Den 6 november uttalade Hjalmar Branting inom Social-Demokraten, för att massorna inom land komme för att tänka samt handla beneath intrycket från vilket såsom skedde runt omkring. Den 11 november offentliggjordes inom Folkets Dagblad Politiken en från socialdemokratiska vänsterpartiet tillsammans med flera undertecknat upprop ifall massaktion - eventuellt genom storstrejk - mot förmån på grund av ett radikal omgestaltning från statsskicket, republik, inkallande från ett konstituerande nationalförsamling, samt således vidare

Rösträttsfrågan vid riksdagen

[redigera | redigera wikitext]

Regeringen, liksom ämnat framlägga sina författningsförslag nära 1919 års riksdag, beslöt för att ta initiativet genom för att redan för tillfället förelägga urtiman förslag ifall lika kommunal rösträtt på grund av samtliga kommunalt skattskyldiga samt angående upphävande från bestämmelsen ifall rösträttens negativt resultat nära utebliven skattebetalning, inom vilket samband likväl skulle genomföras förbättrade former till indrivningen från utskylder. dem nya bestämmelserna skulle snarast möjligt träda inom kraft, varpå landstingen samt stads- samt kommunalfullmäktige skulle upplösas samt nyväljas. Vidare skulle nära riksdagen 1919 proposition framläggas ifall upphävande från detta politiska skattestrecket, lindring från fattigvårdsstrecket samt rösträtt till kvinnor, varjämte riksdagen skulle ett fåtal utöva verksam övervakning ovan utrikespolitiken. Programmet offentliggjordes den 14 november inom enstaka kommuniké, såsom identisk natt föredrogs från Hjalmar Branting nära en stort från Stockholms arbetarekommun anordnat träff. nästa solens tid fastställde socialdemokratiska partistyrelsen samt landsorganisationens representantskap en upprop, liksom anslöt sig mot regeringens schema tillsammans med tillägg från kravet vid lagstadgad 8 timmars arbetsdag. Den 17 november utsände riksdagens högerpartier en uttalande, vari dem förklarade sig villiga för att medverka mot lösningen från dem fakta liksom världssituationen medfört, dock samtidigt fordrade otvungen prövning från författningsfrågan samt dennas hänskjutande mot människor, angående svar ej kunde uppnås nära urtiman. inom en upprop något senare accepterade Allmänna valmansförbundet den lika kommunala rösträtten samt kvinnorösträtten, dock beneath förutsättning från fullgjord skatteplikt, varjämte bland annat krävdes högre ålder på grund av urväljarna mot inledande kammaren samt insättning inom ökad utsträckning från kommunalfullmäktiginstitutionen.

Innehållet inom rösträttspropositionen

[redigera | redigera wikitext]

Propositionen existerar daterad 22 november. nära remissdebatten yttrade Fredrik Vilhelm Thorsson för att en nej kunde driva den stora massan för att söka sig utomparlamentariska medel, samt Hjalmar Branting varnade till oantagliga motkrav, likt kunde framkalla ett oemotståndlig storm. Propositionen hänvisades mot en särskilt riksdagsutskott tillsammans Hjalmar Branting såsom ordförande. Utskottet föreslog ej bara lika, utan även allmän kommunal rösträtt; å andra sidan bibehölls skattestrecket inom således måtto för att kommunalskattebetalning en tid från dem sistförflutna tre uppställdes likt villkor till rösträtt. Rösträttsåldern nära kommunala omröstning höjdes mot året efter fulla 23 kalenderår samt nära landstingsval mot året efter fulla 27. Uppgörelsen, liksom även inbegrep den revision från den politiska rösträtten liksom från regeringen ställts inom utsikt mot riksdagen 1919, skedde inom samråd tillsammans regeringen samt beneath principiell enighet mellan partierna. Den 17 månad godkändes utskottsförslaget från inledande kammaren utan votering samt från andra kammaren tillsammans massiv röstövervikt. dem ändringar inom grundlagarna, ifall vilka enighet uppnåtts, antogs från riksdagen 1919 samt definitivt 1921. inledande kammarens ledamöter valdes till åtta kalenderår, inom regel från landstingen, inom ort såsom ej deltar inom landsting från särskilt utsedda elektorer. till deltagande inom omröstning från elektorer fordrades identisk ålder likt nära landstingsval. detta politiska utskyldsstrecket avskaffades samt fattigvårdsstrecket mildrades, rösträttsåldern nära omröstning mot andra kammaren sänktes mot året efter fulla 23, kvinnorna fick politisk rösträtt samt valbarhet, genuin äkta par erhöll korrekt för att välja till varandra, samt fullmaktsröstning på grund av besättning tillsammans med flera medgavs. på grund av ökad parlamentarisk övervakning ovan utrikespolitiken inrättades samtidigt ett från åtta ledamöter ifrån vardera kammaren bestående utrikesnämnd, såsom ersatte detta sålunda kallade hemliga utskottet.

Kvinnor förblev, trots för att dem fick vissa positioner inom politiska kontext, kvar tämligen osynliga inom maktpositioner.[1]

Andra reformer

[redigera | redigera wikitext]

Regeringen beslöt för att till den lagtima riksdagen 1919 lägga fram en förslag angående provisorisk minskning från övningstiden till dem värnpliktiga, liksom även enstaka team ifall 8 timmars arbetsdag, dock riksdagen, likt ännu plats sammansatt i enlighet med dem gamla bestämmelserna, avslog dem kungliga propositionerna inom dessa ämnen. Däremot godkände den enstaka färsk indelning från departementen, i enlighet med vilken dem båda försvarsdepartementen slogs samman, Civildepartementet delades inom en Social- samt Kommunikationsdepartementet samt Handelsdepartementet upprättades. enstaka till såväl folkskola samt seminarier vilket läroverk gemensam Skolöverstyrelse inrättades. Inkomst- samt förmögenhetsskatten bestämdes efter ett glidande skal tillsammans enstaka till varenda kalenderår fastställd skatteprocent. Socialstyrelsens index blev norm till dyrtidstilläggen.

Lättnader inom avspärrningen samt regleringarna

[redigera | redigera wikitext]

Efter vapenstilleståndet den 11 november 1918 lättades den från ententemakterna anordnade ekonomiska avspärrningen successivt. dem "svarta listorna" avskaffades inom april 1919. detta därför kallade stora handelsavtalet upphörde för att gälla den 12 juli identisk kalenderår samt krigshandelslagen den 1 oktober identisk tid, medan däremot förfogande- samt maximiprislagarna formellt förnyades mot 1 mars 1921, lagen mot överlåtelse inom vissa fall från svenskt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig mot 1 mars1923, ockerlagen mot 1 juni 1923 samt hyresstegringslagen mot 1 oktober 1923. Regleringarna avvecklades inom allmänhet beneath 1919 samt kommissionerna utom Statens arbetslöshetskommission successivt beneath år 1919–1922. Statens krigsförsäkringskommissions aktivitet visade en överskott vid 41 miljoner kronor, Folkhushållningskommissionen samt Handelskommissionen lyckades undvika underskott, dock mot Industrikommissionen samt Bränslekommissionen måste staten skjuta mot ovan 5 respektive mer än 121 miljoner kronor.

Valresultatet 1919

[redigera | redigera wikitext]

De kommunala representationerna samt landstingen upplöstes, samt omröstning skedde efter dem nya bestämmelserna 1919, varvid socialdemokraterna gick fram kraftigt vid högerns bekostnad. Även inledande kammaren upplöstes, samt nyvalen dit hösten 1919 medförde upphörandet från högermajoriteten; valda blev 38 högermän, 8 medlemmar från jordbrukarnas riksförbund, 11 från Bondeförbundet, 41 liberaler, 49 socialdemokrater samt 3 vänstersocialister.

Förkortad arbetstid

[redigera | redigera wikitext]

En urtima riksdag sammankallades mot den 4 augusti 1919. Den antog enstaka provisorisk team - gällande mot samt tillsammans med 1923 - angående begränsning från arbetstiden mot 48 timmar inom veckan, dock tillsammans undantag till bland annat jordbruket (jämför åttatimmardagen). Vidare beslöts ifall avveckling från spannmålsregleringen liksom även ifall enstaka provisorisk minskning från dem värnpliktigas övningstid. detta senare beslutet upprepades tillsammans med vissa ändringar från riksdagarna 1920–1925. Minskningen plats en förberedelse steg mot den definitiva inskränkning från försvarsorganisationen, vilket särskilt vänsterpartierna ansåg möjlig tillsammans hänsyn mot detta nya utrikespolitiska läget. på grund av utarbetande från förslag mot fräsch härordning tillsatte regeringen inom november 1919 ett försvarsrevision beneath ordförandeskap från Herman Kvarnzelius.

Förändringar inom regeringen

[redigera | redigera wikitext]

I viss mån försvagades ministären genom Värner Rydéns samt Axel Schottes utträde ur denna inom slutet från 1919. Civilminister blev landshövdingFredrik Holmquist (liberal), ecklesiastikminister läroverksadjunkten Olof Olsson (socialdemokrat). beneath riksdagen 1920 brast endräkten mellan dem liberala samt dem socialdemokratiska statsråden vid frågan angående kommunal skattereform. Utbrottet från krisen uppsköts mot dess riksdagen godkänt propositionen ifall Sveriges anslutning mot Nationernas förbund, varefter koalitionsregeringen avgick. Hj. Branting (10 mars 1920–27 oktober 1920) blev statsminister samt bildade Sveriges inledande rent socialdemokratiska ministär, inom vilken Erik Palmstierna blev utrikes-, Östen Undén justitie-, skribent Per Albin Hansson krigs- samt Fredrik Vilhelm Thorssonfinansminister. Regeringsskiftet ägde plats den 10 mars 1920. beneath sommaren avgick Undén samt efterträddes från häradshövdingAssar Åkerman, samt då samtidigt den nya indelningen från departementen trädde inom kraft blev Per Albin Hansson försvars-, konsultativa statsrådet Rickard Sandler finans- samt Fredrik Vilhelm Thorsson handelsminister.

Regeringen lyckades ej åtgärda kommunalskattefrågan nära riksdagen 1920, dock kvarstod tills vidare, emedan Ålandsfrågan plats akut. Riksbanken befriades ånyo ifrån skyldigheten för att inlösa sedlar tillsammans guld. Riksdagen antog enstaka fräsch giftermålsbalk samt flera inom samband därmed stående äktenskapslagar, upphävde krigskonjunkturskatten samt beslöt angående inrättandet från en riksräkenskapsverk. beneath sommaren tillsatte regeringen ett kommitté till socialiseringsfrågan, enstaka på grund av fabriksmässig demokrati samt enstaka på grund av statskontroll ovan truster.

Deflationskris

[redigera | redigera wikitext]

På hösten nåddes land från den oerhörda ekonomiska kris tillsammans med våldsamma prisfall, såsom plats bakslaget efter krigsårens högkonjunktur. Exporten från virke, järn tillsammans mera lamslogs, samtidigt tillsammans för att importen ifrån valutasvaga länder ökade oerhört. Krisen nådde sin höjdpunkt 1921 samt förlängdes genom Ruhrockupationen1923. Dess efterverkningar, lågkonjunktur samt arbetslöshet, tog flera kalenderår för att övervinna.

Högern framåt

[redigera | redigera wikitext]

Ämbetsmannaministärens statsministrar : Louis dem Geer samt Oscar von Sydow.

Andrakammarvalen 1920, såsom även dem skedde i enlighet med dem gamla bestämmelserna, då dem nya ännu ej blivit definitivt något som har antagits eller accepterats, medförde vinster till högern samt Bondeförbundet vid vänsterpartiernas bekostnad. Hj. Branting föreslog liberalerna ett regeringskoalition, dock fick avslag, varefter ministären avgick. Den 27 oktober efterträddes den från ett ämbetsmannaministär tillsammans landshövdingLouis dem Geer (27 oktober 1920–23 månad 1921) vilket statsminister, envoyénHerman Wrangel utrikes-, professorBirger Ekeberg justitie-, generalmajorCarl Gustaf Hammarskjöld försvars- samt bankdirektör Henric Tamm finansminister. på grund av för att ett fåtal budgeten för att balansera lade ministären fram förslag angående ett kaffetull, liksom emellertid förkastades från riksdagen, varpå finansministern avgick, snart resultat från statsministern. Övriga statsråd kvarstod emellertid, samt ministären omorganiserades den 23 månad 1921 tillsammans landshöfding Oscar von Sydow (23 månad 1921–13 oktober 1921) vilket statsminister samt direktör Jacob Beskow liksom finansminister. Riksdagen 1921 förkastade enstaka proposition ifall viss ökning från dem värnpliktigas övningstid, varpå försvarsministern avgick samt efterträddes från kommendörkaptenOtto Lybeck. nära denna riksdag utsåg kamrarna själva på grund av inledande gången talmän samt vice talmän. liksom vilande antogs förslag angående värnpliktsstreckets avskaffande samt ifall rådgivande folkomröstning. enstaka fräsch konkurslag antogs. Dödsstraffet avskaffades (utom inom krigslagen). Stora anslag beviljades mot bekämpande från arbetslösheten. Omsättnings- samt utskänkningsskatten vid spritdrycker fördubblades. Regeringens förslag angående höjning från industritullarna mot skydd mot övermäktig utländsk konkurrens förkastades.

Splittring bland kommunisterna

[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokratiska vänsterpartiet splittrades inom månad 1921 då grupp bytte namn mot Sveriges kommunistiska område. enstaka minoritet gick ur grupp samt bildade en nytt område tillsammans detta gamla partinamnet. nära identisk tidpunkt beslöt detta identisk kalenderår Jordbrukarnas riksförbund för att uppgå inom Bondeförbundet.

Första valen tillsammans med nya rösträttsreglerna

[redigera | redigera wikitext]

Enligt avtal nära författningsrevisionen ägde nyval boende mot såväl inledande liksom andra kammaren 1921. Väljarkåren mot andra kammaren ägde vuxit ifrån 19,3 andel från folkmängden 1911 mot 54,3 andel. dem socialistiska partierna vann nära valen vid dem borgerligas bekostnad. inledande samt andra kammarens sammansättning blev 40 resp. 61 motsats till vänster, 18 resp. 21 bondeförbundare, 38 resp. 41 liberaler, 50 resp. 93 socialdemokrater, 1 resp. 6 vänstersocialister samt 1 resp. 7 kommunister samt 2 resp. 1 vildar. Regeringen avgick, samt Hj. Branting (13 oktober 1921–19 april 1923) bildade likt stats- samt utrikesminister sin andra ministär tillsammans med Assar Åkerman likt justitie-, Per Albin Hansson försvars-, Herman Lindqvist social- samt Fredrik Vilhelm Thorsson finansminister. Ministärskiftet ägde plats den 13 oktober.

Riksdagen tid 1922 beviljad stora anslag mot arbetslösheten, dock redan idag yppade sig frågan, ifall stöd skulle lämnas mot sådana arbetslösa liksom vägrade ta jobb inom stället till strejkande alternativt vid annat sätt inom konflikt indragna person som arbetar.

Relationerna tillsammans Sovjetstaten tillsammans med mera

[redigera | redigera wikitext]

I likhet tillsammans dem flesta europeiska stater ägde land ej erkänt den ryska sovjetregeringen samt följaktligen ej haft diplomatisk representation inom Ryssland, dock privata handelsavtal ägde slutits mellan svenska samt ryska korporationer, samt önskvärdheten för att fastare återknyta dem ekonomiska förbindelserna tillsammans med Ryssland föranledde regeringen för att på grund av riksdagen framlägga förslag ifall godkännande från en handelsavtal tillsammans med sovjetregeringen, dock utan dem jure-erkännande från denna samt tillsammans förbehåll till skadeståndsanspråk. Emellertid avslog riksdagen propositionen. identisk öde rönte enstaka proposition ifall korrekt på grund av Kungl.Maj:t för att beneath vissa villkor samt vid tillstyrkan från enstaka speciell valutanämnd antingen pålägga utländsk artikel ett valutaavgift, motsvarande högst 500 andel från tullen, alternativt tillämpa licenssystem. till för att underlätta dem bankrekonstruktioner, liksom blev enstaka resultat från den svåra ekonomiska krisen, medgav riksdagen tillhandahållandet åt AB Kreditkassan från tid 1922 från enstaka garantifond vid 50 miljoner kronor). Grundlagsändringar angående värnpliktsstreckets upphävande samt ifall rådgivande folkomröstning godkändes definitivt, varvid detta även beslöts för att ett sådan folkomröstning skulle ske inom frågan angående rusdrycksförbud. Denna ägde utrymme den 27 augusti identisk tid samt gav enstaka knapp majoritet mot förbudet. inom slutet från året drogs vid Thorssons initiativ ett mängd kommittéer in.

Strejk samt regeringskris

[redigera | redigera wikitext]

På nyåret tid 1923 bröt konflikter ut nära järnbruken samt sågverks- samt pappersmasseindustrierna. i enlighet med gällande direktiv på grund av arbetslöshetskommissionen drogs understöden in på grund av omkr. 4 000 person som arbetar, vilka tillhörde dessa avdelning dock mot resultat från längre arbetslöshet förut erhållit stöd. Regeringen föreslog riksdagen vissa ändringar inom direktiven, särskilt därhän för att stöd kvar skulle lämnas person som arbetar liksom redan varit arbetslösa inom sex månader innan konflikt bröt ut inom deras avdelning. Propositionen, liksom även en framställt sammanjämkningsförslag, föll inom inledande kammaren. Regeringen avgick, samt justitierådet Ernst Trygger (19 april1923–18 oktober1924) bildade ett övervägande från högermän bestående ministär, var överståthållare Carl Hederstierna blev utrikesminister, Birger Ekeberg justitie-, landshövding Carl Malmroth försvars-, Jacob Beskow finans-, Sam Clason ecklesiastik- samt professor Nils Wohlin (tillhörande Bondeförbundet) handelsminister. Regeringsskiftet ägde plats den 19 april.

Samma års riksdag förlängde tillsammans med vissa ändringar arbetstidslagen vid tre tid, antog ett fräsch skogsvårdslag liksom även vissa övergångsbestämmelser på grund av hyreslagstiftningens avveckling samt beviljad medel på grund av påbörjande från elektrifiering från statsbanan Stockholm-Göteborg.

I månad identisk kalenderår anslöt sig detta vänstersocialistiska grupp mot socialdemokraterna. Däremot delade sig Frisinnade landsföreningen27 femte månaden i året inom detta förbudsvänliga Frisinnade folkpartiet tillsammans med riksgäldsfullmäktigen Carl Gustaf Ekman samt detta förbudsfientliga Sveriges liberala område tillsammans med före detta statsrådet Eliel Löfgren liksom chef.

Den 11 november avgick utrikesminister Hederstierna mot resultat från en mot förmån på grund av en försvarsförbund tillsammans med land i norden hållet anförande, vilket framkallade bedömning inom vida kretsar samt liksom ej heller gillades från hans kolleger inom ministären. fräsch utrikesminister blev friherre Erik Marks von Würtemberg.

Försvarsbesluten

[redigera | redigera wikitext]

Regeringen koncentrerade sina krafter vid frågan angående enstaka färsk härorganisation. inom mars 1923 ägde försvarsrevisionen avgett sitt förslag, vilket inom huvudsak gick ut vid enstaka reducering från armén ifrån sex fördelningar mot fyra, dock tillsammans bibehållande från enstaka relativt utdragen övningstid. Revisionens socialdemokratiska medlemmar ägde reserverat sig mot förmån på grund av längre gående nedsättningar. Regeringens på grund av riksdagen 1924 framlagda proposition angående försvarsväsendets ordnande skilde sig inom många ifrån försvarsrevisionens förslag, övningstiden på grund av infanteriet skulle existera 195 dagar (enligt 1914 års härordning 340, i enlighet med provisoriet 165 samt i enlighet med försvarsrevisionens förslag 255) samt på grund av specialvapnen samt studenter inom allmänhet något längre. dem sex arméfördelningarna samt Bodens samt Gotlands trupper skulle bibehållas, numeriskt värde grenadjärregementen samt den fristående kavallerifördelningen dras in, en luftvärnsartilleriregemente samt ett stridsvagnsbataljon nybildas. Någon allmän flottplan lades ej fram. Förslaget åsyftade samförstånd, dock lyckades ej vinna gehör. Vissa högermän ansåg för att detta innebar alltför massiv nedsättning från försvarskraften, medan å andra sidan Bondeförbundets medlemmar ville sänka övningstiden samt införa en inlags indelningsverk; vänsterpartierna ansåg för att tillfälle förelåg på grund av enstaka genomgripande nedskärning från försvarsorganisationen. Propositionen föll, dock regeringen ville avvakta höstens omröstning mot andra kammaren samt kvarstod därför.

Flera viktiga lagar alternativt lagändringar antogs från riksdagen 1924, bl.a. angående underpartibeteckning å valsedlar nära omröstning mot andra kammaren (se riksdagsval), angående det att förvärva samt negativt resultat från svenskt nationalitet (bl.a. upphävande från den s.k. 10-årslagen), angående landsting, ifall belöning på grund av kommunala förtroendeuppdrag, ifall förmynderskap samt ifall samhällets barnavård. Beslut fattades ifall återstart från sedelinlösningen tillsammans med guld samt definitiv återgång mot guldmyntfoten.

Ett nytt handelsavtal tillsammans med Sovjet godkändes, varefter landet erkände sovjetregeringen dem jure samt upptog dem diplomatiska förbindelserna tillsammans med denna. inom augusti splittrades detta kommunistiska grupp ytterligare ett gång, då enstaka minoritet ledd från Zeth Höglund bildade en eget kommunistiskt område (detta område gick upp inom detta socialdemokratiska grupp 1926).

Valen 1924

[redigera | redigera wikitext]

Vid valen mot andra kammaren hösten 1924 valdes 65 motsats till vänster, 23 bondeförbundare, 4 liberaler, 27 frisinnade samt 2 frisinnade vildar, 104 socialdemokrater, 1 högerkommunist samt 4 vänsterkommunister. Då valen ej beredde regeringen större utsikter för att genomföra sitt försvarsprogram avgick den, varpå Hj. Branting (18 oktober 1924–24 januari1925) trädde inom spetsen på grund av sin tredjeplats ministär tillsammans Östen Undén såsom utrikes-, revisionssekreteraren Torsten Nothin likt justitie-, Per Albin Hansson vilket försvars-, skribent Gustav Möller vilket social- samt Fredrik Vilhelm Thorsson såsom finansminister. Redan inom månad insjuknade emellertid Hj. Branting, samt den 24 januari 1925 utnämndes handelsminister R. Sandler även mot statsminister, medan Hj. Branting kvarstod vilket konsultativt statsråd mot sin död den 24 månad. R. Sandler lämnade då chefskapet på grund av Handelsdepartementet. Fredrik Vilhelm Thorsson dog den 5 femte månaden i året 1925 samt efterträddes liksom finansminister från Ernst Wigforss, dittills konsultativt statsråd.

Försvarsbeslutet inom hamn

[redigera | redigera wikitext]

Huvudfrågan nära riksdagen 1925 plats den nya regeringens förslag mot försvarsväsendets ordnande, vilket tillsammans med vissa jämkningar antogs från riksdagen samt vilket innebar förverkligandet från vänsterpartiernas krav (se Sveriges försvar). Bland riksdagens beslut märktes på grund av övrigt definitivt antagande från öppen val inom riksdagen, polislag, team angående etiskt samvetsömmas värnplikt, norrländska förbudslagens utsträckning mot all riket, team angående övervakning ovan monopol samt truster samt ett s.k. "bulvanlag". ett team angående borgerlig begravning antogs från riksdagen, dock blev ej inom oförändrad form eller gestalt erkänd från detta vid hösten 1925 sammanträdande kyrkligt sammanträde samt förföll mot resultat därav; en modifierat regeringsförslag inom ämnet förelades 1926 års riksdag.

Utrikespolitiken inom mitten från 1920-talet

[redigera | redigera wikitext]

Som indikator vid detta goda förhållandet mellan land samt land i norden erhålla betraktas president Lauri Kristian Relanders mottagning inom huvudstaden inom juni 1925 samt monark Gustaf V:s samt drottning Viktorias motbesök inom Helsingfors inom augusti identisk tid. nära förhandlingarna inom Genève inom mars 1926 ifall Tysklands tillgång inom Nationernas förbund samt dess erhållande från enstaka permanent område inom förbundets råd motsatte sig land anspråken ifrån Brasilien, Polen samt Spanien för att jämväl erhålla konstanta rådsplatser samt omöjliggjorde beslut inom den från sistnämnda stater önskade riktningen. sålunda långt ägde regeringen stödet från ett enig svensk opinion. beneath den kris, såsom uppstod inom förhandlingarna, antydde emellertid utrikesminister Östen Undén för att landet plats villigt för att på grund av enstaka uppgörelses åstadkommande ställa sitt eget temporära rådsmandat mot förfogande, samt formligt ett förslag eller något som erbjuds framställdes härom, dock beneath förutsättning för att ytterligare ett icke permanent rådsmedlem ställde sin ställe mot disposition. Erbjudandet, likt förföll, inom detta för att frågorna ifall Tysklands tillgång inom förbundet samt ifall rådets organisation uppsköts mot september identisk tid, framkallade inom land vass bedömning mot regeringen samt särskilt mot Undén såväl inom riksdagen vilket inom enstaka massiv sektion från pressen.

Reformer inom socialpolitiken

[redigera | redigera wikitext]

Vid riksdagen 1926 framlade regeringen förslag rörande olika grenar från socialförsäkringen samt ifall ett permanent åttatimmarslag, dock lyckades ej genomdriva dem. Arbetstidslagen förlängdes inom stället provisoriskt vid ytterligare fyra tid. Justitieministerns underlåtenhet för att att anklaga någon formellt för ett brott ett kommunistisk text vilket spritts bland militären ådrog honom tydligt klander inom kamrarna. Frågan ifall arbetslöshetsdirektiven blev kritisk på grund av ministären Sandlers öde. inom Stripakonflikten underkändes regeringens ståndpunkt från riksdagen, varvid C. G. Ekman liksom 1923 spelade ett huvudroll. Ministären avgick, samt C.G. Ekman (7 juni1926–2 oktober1928) trädde inom spetsen till ett från inom huvudsak frisinnade samt från liberaler bestående statsmakt. Stats- samt finansminister blev C.G. Ekman, utrikesminister advokaten Eliel Löfgren, justitieminister professor Johan Thyrén, försvarsminister skribent Gustav Rosén, handelsminister direktör Felix Hamrin samt socialminister borgmästare Jakob Pettersson. Den 30 september identisk tid övertogs finansministerportföljen från konsultativa statsrådet Ernst Lyberg. nära Nationernas förbunds församlingsmöte inom september identisk kalenderår undanbad sig land återval mot ställe inom rådet.

Politiska händelser beneath 1930-talet

[redigera | redigera wikitext]

Efter Brantings död 1925 ägde P.A. Hansson utsetts mot partiledare på grund av socialdemokraterna. Då Liberalerna utträdde ur regeringen Ekman 1928 tog ett högerregering beneath Arvid Lindman nära. Den politiska verksamheten dominerades alltjämt beneath 1930-talet från dem sociala samt ekonomiska frågorna. Bland annat beviljades statsunderstöd åt arbetslöshetsförsäkring samt socialpolitiken fortsatte för att byggas ut bland annat genom reform från folkpensioneringen. Den stora depressionen vilket spritt sig ifrån USA mot Europa drabbade även landet.

Vid den uppkomna jordbrukskrisen försökte Lindman införa grundlig stödåtgärder dock misslyckades samt avgick inom juni 1930. C.G. Ekman bildade då åter statsmakt, denna gång utan liberalt stöd. Den allmänna ekonomiska krisen drabbade idag även industrin, samt den sociala oron ökade. beneath Ådalskonflikten inom femte månaden i året 1931 ingrep militären mot demonstrerande person som arbetar vilket fanns enstaka från dem erhålla blodig eller täckt med blod händelserna inom den svenska arbetarrörelsens saga. Detta kalenderår fanns landet även tvunget för att åter lämna guldmyntfoten. Efter Kreugerkraschen liksom inträffade våren 1932 framkom för att C.G. Ekman till Frisinnade folkpartiet fått finansiellt stöd från Ivar Kreuger. Hans försök för att bortförklara detta verkliga sakläget gjorde honom omöjlig liksom politiker varför denne ersattes inom augusti likt statsminister från F. Hamrin.

Vid 1932 tid omröstning blev Bondeförbundet tredjeplats största område inom andra kammaren samt P.A Hansson blev statsminister inom enstaka rent socialdemokratisk statsmakt. på grund av för att sätta hastighet vid produktionen lade regeringen 1933 fram en förslag[fotnot behövs] för att bekämpa arbetslösheten tillsammans med grundlig statliga arbeten mot fria marknadens löner samt tillsammans med andra åtgärder. Tillsammans tillsammans med Bondeförbundet, vars partiledare plats Axel Pehrsson-Bramstorp, genomfördes 1933 ett krisuppgörelse, inom dagligt anförande kallad "kohandeln", då P.A Hansson bland annat accepterade ett korporativ jordbrukspolitik tillsammans tullskydd på grund av jordbruksprodukter.

Folkpartiet bildades 1934. Dess chef blev ursprunglig F. Hamrin dock inom vykort Gustaf Andersson inom Rasjön. likt chef till högern ersattes A. Lindman från Gösta Bagge.

1939 instiftades ett team såsom förbjöd för att man gav kvinnor sparken vid bas från graviditet alternativt giftermål.[2] Detta föregreps från ett statlig kommitté 1936 på grund av för att undersöka ifall kvinnors ökande deltagande inom arbetsmarknaden skulle orsaka mer arbetslöshet bland män, vilket befanns ej existera fallet.[2] Samtidigt något som har transporterats eller flyttats diskussioner kring kvinnans övning inom samhället.[3]

Det internationella läget beneath dem nästa år gjorde åter försvarsfrågan aktuell. enstaka fräsch försvarsordning antogs 1936 på grund av för att öka landets militära styrka. Bondeförbundet tillsammans Folkpartiet ägde förenat sig angående en förslag mot försvarsreform vilket gick utöver regeringens proposition samt liksom vann riksdagens bifall. Samtidigt fälldes en regeringsförslag inom enstaka folkpensioneringsfråga. Regeringen Hansson avgick för tillfället, samt A. Pehrsson-Bramstorp bildade inom juni 1936 ett ren bondeförbundsregering. Socialdemokraterna stärkte sin ställning vid högerns bekostnad nära riksdagavalet identisk tid dock dem uppnådde ej full majoritet inom andra kammaren. P.A. Hansson bildade då inom september ett koalitionsregering tillsammans tillsammans Bondeförbundet.

1 september 1939 utbröt andra världskriget.

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Under mellankrigstiden gavs flera skrivna verk ifall kvinnors frigörelse. enstaka från dem mer kända böckerna existerar Tänk ifall jag gifter mig tillsammans med prästen! från Ester Lindin, vilket senare filmatiserades tillsammans identisk titel.[4]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, 1904–1926.
  • Nordisk familjebok (1957)

Noter

[redigera | redigera wikitext]