pealead.pages.dev




Gummi är den inhemska växten av

Gummi

Gummi existerar ett lag polymeraorganiska ämnen tillsammans elastiska attribut liksom ingår inom gruppen elaster. dem existerar polyterpener, detta önskar yttra polymerer från isoprenenheter. Gummi tillverkas traditionellt från mjölksaften ifrån träd, samt kallas då naturgummi, dock idag existerar syntetiskt gummi vanligare. Syntetiskt gummi tillverkas genom polymerisering från monomerer ifrån (i inledande hand) petroleum.

Produktion

[redigera | redigera wikitext]

Utvinning

[redigera | redigera wikitext]

Naturgummi fås ifrån den trögflytande mjölksaften, latex, ifrån en antal olika trädarter. detta viktigaste från dessa existerar Hevea brasiliensis. nära processen att extrahera eller ta ut något skär man skåror inom trädens bark samt samlar upp gummivätskan inom ett kärl vilket sätts fast beneath skåran (ofta ett halva från skalet ifrån enstaka kokosnöt). Gummi likt tas ifrån gummiträdet används industriellt nära tillverkning från olika ämne. Gummi ifrån vissa andra växter används vilket att födas samt liksom klister, titta gummi arabicum. ett tillsammans med gummi besläktad vara existerar guttaperka. en annat liknande kurs existerar gummigutta.

Tillverkning från naturgummi

[redigera | redigera wikitext]

Gummitillverkningen karakteriseras från den s.k. vulkaniseringen, alternativt vulkningen. Denna innebär för att dem långa molekylkedjorna inom utgångsmaterialet tvärbinds, ofta tillsammans med hjälp från svavel. Gummimaterialen liknar inom detta på denna plats avseendet härdplasterna, dock gummi äger färre tvärbindningar. Genom för att välja materialsammansättning är kapabel gummimaterialen tilldelas attribut inom en många brett sektor, ifrån dem allra mjukaste mot hårda samt stärka ämne.

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Vanliga varor från, alternativt tillsammans med beståndsdelar från gummi existerar däck, gummilister, gummisnoddar, band för hår, kondomer (som ibland inom vardagsspråk kallas "gummi"), leksaker, maskinremmar, radergummin, fjäderelement, vibrationsdämpare, slangar, packningar, transportband, stövlar, gasmasker samt många annat.

Som ämne inom avancerade hydraulsystems tätningselement, var ricinolja används, existerar naturgummi överlägset andra ämne, tackar vare naturgummits höga elasticitet samt beständighet mot ricinolja.

Materialegenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Hårdheten hos naturgummi existerar vanligtvis 50-60 shore. Elasticitetsmodulen hos gummi existerar beroende från hårdheten samt formfaktorn samt förmå variera ifrån 500 mot 3000 N/cm2. Naturgummi bör ej utsättas till större tryckpåkänning än 100N/cm2 samt större skjuvpåkänning än 40N/cm2. IRHD (International Rubber Hardness Degrees) existerar enstaka norm på grund av mätning från gummis hårdhet.

Olika gummityper

[redigera | redigera wikitext]

Följande register hämtas ifrån Karlebos Materiallära (2014)[1]

  • Styrenbutadiengummi (SBR) består inom huvudsak från enstaka sampolymer från butadien samt styren. detta utvecklades beneath andra världskriget vilket belöning på grund av naturgummi. detta besitter något förbättrad värmebeständighet samt något högre dämpning än naturgummi, dock sämre lågtemperaturegenskaper.
  • Butadiengummi (BR) baseras vid polybutadien. detta existerar svårare för att bearbeta än naturgummi, dock äger något förbättrad slitstyrka. detta används inom bildäck inom blandning tillsammans med andra gummityper, samt likt inblandning inom termoplaster, var detta ökar slagsegheten.
  • Isoprengummi (IR) baseras vid syntetiskt framställd cis-polyisopren. detta ersätter ibland naturgummi.
  • Butylgummi (IIR) baseras vid ett sampolymer mellan isobuten samt isopren. detta äger upphöjd dämpning nära rumstemperatur, samt en högt diffusionsmotstånd till gaser. Den senare egenskapen fullfölja butylgummit idealt till innerslangar inom däck.
  • Etenpropengummi (EPDM) baseras vid ett tvärbunden sampolymer från eten, kolväte samt ett dien-monomer. detta existerar ozonbeständigt samt erbjuder god värme- samt kemikaliebeständighet mot relativt lågt kostnad. detta används främst mot olika specifikation utomhus, likt exempelvis byggnadslister, kabelhöljen, samt bildetaljer.
  • Nitrilgummi (NBR) baseras vid enstaka sampolymer mellan butadien samt akrylnitrit. detta existerar den gummityp likt vanligen används till packningar, membran, slangar, samt andra specifikation likt äger förbindelse tillsammans bensin samt oljor.
  • Kloroprengummi (CR) baseras vid enstaka polykloropren, samt äger jämfört tillsammans naturgummi förbättrad beständighet mot värme, ozon, bensin samt oljor. Oljebeständigheten existerar dock ej lika god likt till nitrilgummi. Kloroprengummi används exempelvis mot ytterskikt vid slangar, kabelhöljen, bälgar, samt värmebeständiga transportband.
  • Uretangummi (U) baseras vid polyuretan. Polyuretangummi äger många goda mekaniska attribut, samt används därför mot slitdetaljer, packningar på grund av höga tryck, massivhjulsbeläggningar m.m.
  • Silikongummi (S) baseras vid tvärbundna polysiloxaner, samt existerar användbart ovan en större temperaturintervall (-120 °C mot 225 °C) än andra gummityper. detta äger dock dåliga mekaniska attribut, begränsad oljebeständighet samt hydrolyskänslighet.
  • Klorsulfonetengummi (CSM) äger god beständighet utomhus, samt används inom lacker, gummerad väv, lister samt slanghöljen.
  • Kloretengummi (CM) äger attribut samt användningsområden såsom liknar klorsulfonetengummits.
  • Akrylgummi (ACM alternativt AEM, akrylenetengummi) används främst mot specifikation inom förbindelse tillsammans oljor inom temperaturer upp mot 175 °C. Akrylgummi sväller ofta mot ett viss grad nära användning inom olja, dock bibehåller ändå sin funktion.
  • Epiklorhydringummi (ECO alternativt EC) existerar olje- samt väderbeständigt, samt används mot bland annat tätningar, membran samt liksom mellanskikt inom bränsleslangar.
  • Eten-vinylacetatgummi (EAM alternativt EVA) äger god värme- samt väderbeständighet, samt används inom kablar, profiler, tätningar samt inom flera sportartiklar.
  • Polysulfidgummi (T) äger många god oljebeständighet, dock dåliga mekaniska attribut. detta används främst inom elastiska fogmassor.
  • Fluorgummi (FKM) baseras vid ett tvärbunden sampolymer från hexafluorpropen samt vinylidenfluorid alternativt terapolymer från dessa samt tetrafluoreten. Polysulfidgummi besitter identisk värmebeständighet likt silikongummit, dock existerar dessutom olje- samt kemikaliebeständigt. nära höga temperaturer ökar dock känsligheten mot vätska samt syror, samt nära låga temperaturer får polymeren sämre attribut. Den existerar dyr, samt används inom små specifikation tillsammans med höga krav vid värme- samt oljebeständighet.
  • Propenoxidgummi (PO) besitter god beständighet mot värme, kall luft samt ozon. detta används bland annat mot vibrationsisolatorer till bilmotorer nära höga temperaturer.
  • Fluorsilikongummi (FVMQ alternativt FMQ) besitter förbättrad oljebeständighet än silikongummi, dock sämre värmebeständighet samt en betydligt högre pris.

Terminologi

[redigera | redigera wikitext]

  • svensk term: gummi
  • definition: elast likt kunna tvärbindas alternativt redan existerar tvärbunden därför för att den blir mot största delen olöslig, dock är kapabel svälla, inom kokande lösningsmedel såsom bensen, metyletylketon alternativt azeotrop blandning från etanol samt toluen
  • anmärkning: Gummi inom tvärbundet tillåtelse förmå ej enkel formas ifall mot bestående, stadig form eller gestalt beneath effekt från värme alternativt måttligt tryck. en provstycke från gummi inom tvärbundet status samt utan utdrygningsmedel återgår inom 1 60 sekunder mot mindre än 1,5 gånger sin ursprungliga längd efter för att äga blivit töjt nära normal rumstemperatur mot sin dubbla längd samt kvarhållet inom uttöjt status beneath 1 60 sekunder före avlastning.
  • ekvivalensanmärkning: Den tyska termen Gummi motsvarar vulkat gummi samt den tyska termen Kautschuk motsvarar ovulkat gummi.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Leijon, Willy, red (2014). Karlebo Materiallära 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

  • Wikimedia Commons äger media såsom rör Gummi.

    Bilder & media

  • Friberg, Gunnar (1975). Gummiboken. Stockholm: Esselte studium. Libris7225773. ISBN 91-24-25652-8 
  • Millqvist, Folke (1988). ”Gummiindustrins framväxt inom Sverige”. Dædalus (Stockholm) 1988(57),: sid. 109-126 : ill.. ISSN 0070-2528. ISSN0070-2528 ISSN 0070-2528.  Libris2834252
  • Nilsson Staffan, red (1990). Indianer, galoscher samt rymdraketer: den märkliga historien angående en oumbärligt konstruktionsmaterial. Stockholm: Sveriges gummiindustrifören. Libris1186140