Hur snabbt växer nordlig röd ek
Rödeken (Quercus rubra L.) är en introducerat trädslag vilket äger sin primära naturliga utbredning inom den östra delen från USA samt inom sydöstra Kanada. Inom detta naturliga utbredningsområdet är rödeken en från dem maximalt ekonomiskt viktiga lövträden. Den äldsta dokumenterade introduktionen mot Europa går åter mot slutet från 1600-talet. Idag förekommer trädslaget över stora delar från Europa; från Rumänien inom söder, mot södra land samt Baltikum inom norr.
Rödeken anses artikel en härdigt träd tillsammans god förmåga för att växa på olika ståndorter. Trädslaget kännetecknas också från ett snabb tillväxt inom ungdomen samt ett hög volymproduktion. från europeiska studier framgår detta för att rödeken förmå nå enstaka medelproduktion på 8–10 m3 per hektar nära 80 års ålder. Jämförande studier inom Tyskland tyder på för att rödeken besitter ett högre produktion än dem inhemska arterna bergek (Quercus petraea (Matt.) Liebl.) samt skogsek (Quercus robur L.), dock kontrollerade jämförelser på identisk plats samt ståndort saknas. Den lägre produktionen hos inhemsk ek ansågs dock kompenseras från en högre värderat virke. Förmågan för att behärska växa beneath olika ståndortsförhållanden gör för att trädslaget besitter lyfts fram vilket en komplement inom europeiskt skogsbruk nära en förändrat klimat.
Unikt ämne ifall dem nordligaste försöksytorna
I svenskt skogsbruk introducerades rödeken på 1940-talet samt trädslaget förekommer idag inom mindre bestånd runt angående inom södra landet. Några från dem tidigt anlagda bestånden äger tagits upp inom Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) serie tillsammans med långsiktiga försök. Målet tillsammans projektet plats för att, inom samarbete tillsammans med SLU, förklara beståndsutveckling samt produktion inom dessa försök. Materialet är unikt eftersom dem utgör några från dem nordligaste försöksytorna tillsammans rödek inom Europa.
I studien ingick åtta försökytor tillsammans med rödek belägna inom Halland samt Skåne tillsammans enstaka koncentration runt Tönnersjöhedens försökspark utanför Halmstad. Försöksytornas area fanns 900–2000 kvadratmeter. Ståndorten plats frisk mark från medelbonitet alternativt högre. Beståndsåldern nära den första mätningen fanns 22–62 år samt nära den senaste mätningen 52–82 år. Samtliga ytor äger skötts tillsammans en traditionellt gallringsprogram för inhemsk ek. Försöken äger mätts regelbundet samt mätningarna äger bland annat omfattat diameter inom brösthöjd för samtliga träd inom försöksytorna samt höjdmätningar på provträd. Volymen för rödek äger beräknats tillsammans med volymfunktioner för inhemsk ek. enstaka pilotstudie inom delar från försöksserien äger tidigare demonstrerat på enstaka god överensstämmelse mellan volymfunktioner för inhemsk ek samt uppmätt volym för rödek.
Jämförande lärande mellan rödek samt inhemsk ek
Det gjordes även enstaka jämförelse mellan rödek samt inhemsk ek. Syftet plats för att använda inhemsk ek likt referens nära klassificeringen från ståndortindex samt för att jämföra beståndsutvecklingen för trädslagen. inom jämförelsen ingick sex försökytor tillsammans med inhemsk ek liksom valdes ut baserat på närheten mot ytorna tillsammans rödek. detta plats ingen kontrollerad jämförelse tillsammans trädslagen växande blad nära blad dock ståndortsförhållandena bedömdes artikel likartade mellan grupperna. Berg- samt skogsek särskildes ej inom försöksytorna dock skogsek bedömdes existera den ledande arten. Beståndsåldern för försöksytorna tillsammans med inhemsk ek fanns 52–94 år nära den senaste mätningen. Ytorna tillsammans inhemsk ek ägde skötts samt mätts på motsvarande sätt likt rödeken.
Volymens medeltillväxt beräknades genom för att dividera totalproduktionen tillsammans med beståndsåldern. inom totalproduktionen ingick stående volym samt summan från volymen för gallrade träd samt träd likt dött beneath mätperioden. Volymen från tidiga röjningar fanns okänd samt ingick ej inom beräkningarna. För en bestånd tillsammans med rödek samt en tillsammans inhemsk ek saknades upplysning ifall uttaget nära dem första gallringarna samt dessa bestånd ingick därför ej inom redovisningen från medelproduktionen.
Övre höjden, detta önskar säga medelhöjden för träd likt motsvarar dem 100 grövsta per hektar, plats inom medeltal högre för rödek än för inhemsk ek redan nära dem tidiga mätningarna. Höjdutvecklingen för rödek följde sedan övrehöjdskurvorna framtagna för inhemsk ek inom detta studerade åldersintervallet. Övre höjden för rödek följde höjdkurvor likt motsvarade ståndortsindex E26 alternativt högre för inhemsk ek samt låg inom medeltal något över höjdkurvorna för E28. Ståndortsindex för inhemsk ek fanns inom medeltal drygt E24. Den genomsnittliga årliga diametertillväxten för dem träd såsom motsvarade dem 100 grövsta träden per hektar nära den senaste mätningen fanns cirka 6 millimeter för rödek beneath den studerade perioden.
Snabbare tillväxt
Högst medeltillväxt uppmättes för ett försökyta tillsammans rödek där produktionen uppgick mot 6,5 kubikmeter per hektar samt år då tillväxten kulminerade nära 55–60 års ålder. Medeltillväxten för övriga försöksytor inom studien ägde ännu ej kulminerat nära den senaste mätningen. För merparten från ytorna plats dock medeltillväxten på väg för att plana ut. nära enstaka ålder runt 60 år plats medeltillväxten per hektar samt år inom genomosnitt 5,3 kubikmeter för rödek samt 3,6 kubikmeter för inhemsk ek . Högst medeltillväxt för ett enskild försöksyta tillsammans inhemsk ek uppmättes mot 5,0 kubikmeter per hektar samt år nära enstaka ålder på 88 år.
Studien ger enstaka tecken på rödekens produktion nära den nordliga gränsen för odlingsområdet inom Europa. Jämförelsen mellan ekarterna tyder på för att rödeken besitter enstaka snabbare tillväxt samt ett högre produktion än inhemsk ek på dem undersökta ståndorterna, vilket överensstämmer tillsammans med studier från Centraleuropa. Jämförelsen måste dock tolkas tillsammans försiktighet eftersom detta ej besitter varit enstaka kontrollerad jämförelse mellan trädslagen växande beneath identisk förutsättningar, blad nära blad. Skillnader inom föryngringsmetod kunna äga påverkat jämförelsen. Den inhemska eken besitter inom huvudsak uppstått genom sådd alternativt naturlig föryngring medan rödeken genomgående plats planerad. detta förmå äga bidragit mot enstaka snabbare etablering för rödeken.
Ursprunget hos plantmaterialet likt användes nära etableringen från rödeken fanns okänt samt troligtvis ej särskilt anpassat mot växtlokalen. detta bör därför finnas potential för att öka tillväxten genom en förädlingsprogram för trädslaget. Försöksytorna tillsammans med rödek besitter skötts i enlighet med gallringsprogram för inhemsk ek. Studien tyder på för att rödeken besitter enstaka snabbare tillväxt är inhemsk ek samt detta är därför angeläget för att undersöka angående skötseln bör anpassas, mot modell genom tidigare gallringar. Studien finansierades tillsammans medel från Erik Stenströms stiftelse.