I hur många länder talar man spanska
Spanska
Spanska (spanska: español), även kastilianska (spanska: castellano), existerar en ibero-romanskt tungomål såsom härstammar ifrån latin samt tillhör dem indoeuropeiska språken. Spanska existerar världens näst största tungomål samt detta största romanska språket efter antal modersmålstalare, tillsammans 559 miljoner (2023) likt besitter språket likt modersmål samt drygt 40 miljoner andraspråkstalare.[1] 90 % från modersmåltalare bor inom Syd- samt Nordamerika, var den folkrikaste spanskspråkiga nationen, Mexiko, även ligger. Spanska existerar utöver Mexiko officiellt tungomål inom Argentina, Bolivia, Chile, Colombia, revben Rica, Kuba, Dominikanska republiken, Ecuador, Ekvatorialguinea, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Puerto Rico, Spanien, Uruguay samt Venezuela. Spanska behärskas dessutom från ca 17% från befolkningen inom USA.[2]
Spanska alternativt kastilianska
[redigera | redigera wikitext]Den spanska akademien (Real Academia Española) förespråkar för att begreppet español ('spanska') används på grund av språket, medan begreppet kastilianska reserveras till den varietet liksom uppstod inom detta historiska kungariket Kastilien samt liksom idag talas inom distrikt Kastilien.[3] inom Spanien används även detta senare uttrycket till detta spanska språket inom förhållande mot dem officiella regionspråken inom landet – galiciska, baskiska samt katalanska;[4] språket omskrivs likt castellano inom 1978 års spanska författning.[5]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Spanskan existerar en romanskt tungomål samt äger alltså utvecklats ur vulgärlatinet, beneath påverkan från baskiska samt arabiska, inom norra delen från Iberiska halvön. Typiskt till utvecklingen från spanskans ljudlära existerar bland annat lenition (latin: vita, spanska: vida), palatalisering (latin: annus, spanska: año) samt diftongeringen (stamförändringar) från ”e/o” ifrån vulgärlatin (latin: terra, spanska: tierra; latin: novus, spanska: nuevo). Liknande fenomen återfinns inom dem flesta andra romanska tungomål.
Under reconquistan något som har transporterats eller flyttats denna nordliga dialekt söderut, samt den existerar ännu en minoritetsspråk inom norra Marocko.
Språket kom mot den amerikanska kontinenten, Mikronesien, Guam, Marianerna, Palau samt Filippinerna beneath den spanska koloniseringen tillsammans med början inom start från 1500-talet.
Under 1900-talet nådde spanskan även Ekvatorialguinea samt Västsahara.
Geografisk fördelning
[redigera | redigera wikitext]Med 130 miljoner talare vilket både första- samt andraspråk äger Mexiko den största spansktalande befolkningen inom världen. Näst störst existerar Colombia (52 miljoner), följt från Spanien (48 miljoner), Argentina (46 miljoner) samt USA (cirka 42 miljoner).
Spanska existerar en officiellt tungomål inom FN, EU samt Afrikanska unionen samt 20 länder: Argentina, Bolivia (tillsammans tillsammans med quechua, aymará samt Guaraní), Chile, Colombia, kant Rica, Kuba, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Ekvatorialguinea (tillsammans tillsammans med franska samt Portugisiska), Guatemala, Honduras, Mexiko, Nicaragua, Panama, Paraguay (tillsammans tillsammans med guaraní), Peru (tillsammans tillsammans quechua samt aymará), Puerto Rico, Spanien (tillsammans tillsammans katalanska, galiciska samt baskiska), Uruguay samt Venezuela.
Det existerar en använt tungomål inom Andorra[6] samt Belize, dock besitter inom dessa länder ej officiell ställning eller tillstånd. Den lokala dialekten llanito alternativt yanito (spanskt uttal: [ɟʝaˈnito]) talas från stora delar från befolkningen vid Gibraltar, dock området tillhör Storbritannien samt besitter därför engelska liksom officiellt språk.[7]
I USA, liksom ej äger något officiellt tungomål, talas spanska från ungefär tre fjärdedelar från dem cirka 62 miljoner latinamerikaner liksom bor inom landet. Spanska existerar dock modersmål till befolkningen inom Puerto Rico såsom existerar inom samvälde tillsammans USA.
Spanska talas även inom Aruba, Kanada, Israel (både standardspanska samt ladino, enstaka form eller gestalt från judisk spanska), norra Marocko, Nederländska Antillerna, Trinidad samt Tobago, Turkiet (också ladino), Jungfruöarna samt Västsahara.
I Brasilien, var nästan all befolkningen talar portugisiska, existerar spanska en tredjespråk (efter engelska) bland studenter samt affärsmän.
På Filippinerna upphörde spanskan för att existera officiellt tungomål beneath en par månader 1973, dock återfick sin ställning eller tillstånd fram mot 1987 då språket erkändes såsom en nationellt hjälpspråk.[8] i enlighet med ett folkräkning 1990 beräknades antalet talare mot 2 658, mindre än ett promille från befolkningen. Trots för att inhemska samt engelska räkneord existerar dem maximalt nyttja på grund av för att räkna valuta, ålder samt tidsperiod, således används ännu detta spanska decimalsystemet inom upphöjd utsträckning samt den filippinska kalendern existerar ett modifierad utgåva från den spanska. Vidare talas detta enda befintlig spansk-asiatiska kreolspråket från 292 630 filippinier (1990). dem flesta från dessa finns vid olika delar från ön Mindanao samt området söder ifall Manila vid ön Luzon. dem flesta inhemska filippinska språken, däribland detta officiella språket filipino,[9] innehåller stora mängder spanska lånord.
Dialekter samt varianter
[redigera | redigera wikitext]Regionalt finns olika dialekter samt varianter inom både Spanien samt Latinamerika. Den variant från spanska likt talas inom Latinamerika, såsom argentinsk spanska, karibisk spanska, peruansk spanska samt colombiansk spanska, anses komma från den spanska likt talas inom sydvästra Spanien, främst inom Andalusien, Extremadura samt vid Kanarieöarna.
I Spanien anses ofta den nordkastilianska dialekten artikel köpcentrum till standarduttalet även ifall dess svaga bruk från pronomen (laísmo) inom allmänhet ogillas.[10] Spanska besitter tre pronomen inom andra individ enskild tú, usted, samt, inom vissa delar från Latinamerika, vos. allmänt betraktas tú samt vos vilket informella samt något likt används mellan vänner, även ifall vos inom Spanien betraktas likt ett väldigt ålderdomlig samt underdånig form eller gestalt såsom numera endast används inom liturgiska kontext. Usted existerar den universellt formella formen samt används till för att märka respekt, vilket då man tilltalar sina föräldrar alternativt okända människor. inom kant Rica samt Colombia används Usted vid både formellt samt informellt sätt. dem latinamerikanska dialekterna samt den kanariska dialekten äger allmänt endast ett form eller gestalt, ustedes, vilket existerar neutralt inom tilltalston, medan den spanska kastilianskan besitter två: ustedes (formellt) samt vosotros (neutralt), även angående vissa variationer förekommer.[11]
RAE (Real Academia Española) tillsammans tillsammans 21 andra språkakademier publicerar grammatikor samt stillexikon.
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Spansk grammatik
Spanskan existerar en relativt formrikt tungomål tillsammans med numeriskt värde genus, maskulinum samt femininum, cirka 50 böjningar per verb, dock formfattiga substantiv samt pronomen.
Spanskan reducerar inom allmänhet personligt pronomen var verbböjningen redan indikerar individ, liksom tengo, "jag har", istället på grund av yo tengo, tillsammans identisk innebörd dock var detta personliga jag tydligare framhävas.
Syntaxen existerar allmänt SVO (subjekt-verb-objekt), även angående variationer existerar fullt tänkbara, samt bestämningar står inom dem flesta fall efter detta bestämda.
Ordförråd
[redigera | redigera wikitext]Spanskans ordförråd existerar mot 89 % identiskt tillsammans portugisiskans, mot 85 % tillsammans med katalanskans, 82 % tillsammans med italienskans, 76 % tillsammans med sardiskans, 75 % tillsammans franskans, 74 % tillsammans rätoromanskans, 71 % tillsammans rumänskans.
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Observera: Denna blad innehåller fonetisk resultat skriven tillsammans internationella fonetiska alfabetet (IPA) inom Unicode. titta IPA inom Unicode ifall ni besitter bekymmer för att titta dessa tecken.
Spanskans konsonantsystem ägde mot 1500-talet genomgått enstaka rad viktiga förändringar likt särskilde detta ifrån andra iberoromanska tungomål, såsom portugisiska, galiciska samt asturiska. på denna plats följer dem viktigaste från dessa.
- Det initiala /f/ ägde förvandlats mot en oftast stumt /h/, liksom dock finns kvar inom stavningen.
- Den tonande labiodentala frikativan /v/ (som kunde stavas tillsammans med "u" alternativt "v") smälte samman tillsammans detta bilabiala /b/. Egentligen representerar "b" samt "v" inom text identisk ljud inom dem flesta spanska dialekter, utom inom vissa delar från Spanien, samt då inom synnerhet runt Katalonien samt Valencia.
- Den tonande alveolara frikativan /z/ smälte samman tillsammans sin tonlösa motsvarighet /s/ samt genomgick enstaka smärre stavningsförändring.
- Den tonande alveolara affrikatan /ʣ/ ("s" inom skrift) gick ihop tillsammans detta tonlösa /ʦ/ ("ç,ce,ci" inom skrift), vilket senare utvecklades mot detta interdentala (läspande) /θ/. Detta används endast inom vissa delar från Spanien, inom flera dialekter finns endast /s/, exempelvis vid Kanarieöarna, inom Latinamerika samt inom Andalusien.
- Den tonande postalveolara frikativan /ʒ/ ("j,ge,gi" inom skrift) smälte ihop tillsammans med detta tonlösa /ʃ/ ("x" såsom inom "Quixote") samt blev sen mot /ʃ/ samt ägde kring 1600-talet utvecklats mot detta moderna velara ljudet /x/ liksom stavas 'j,ge,gi'.
Medeltidsspanskans konsonantsystem existerar väl bevarat inom ladino, den spanska talad från dem sefardiska judar liksom efter detta muslimska rikets fall även dem blev förvisade ur Spanien vid 1400-talet.
Betoning
[redigera | redigera wikitext]Spanskan betonar fonem efter en struktur likt ej går för att förutsäga genom termen inom sig självt samt vissa mening är kapabel endast skiljas åt tillsammans precis betoning. mot modell betyder camino (med betoning vid näst sista stavelsen) ”väg” alternativt inledande individ enskild från verbet caminar (”att gå/vandra”) medan caminó existerar tredjeplats individ enskild från identisk verb fast inom dåtid (indefinido). eftersom samtliga spanska stavelser besitter identisk relativa längd existerar spanskan en stavelserytmiskt tungomål, mot skillnad ifrån bland annat svenskan, var vikten inom rytmen läggs vid betonade stavelser.
Skrift
[redigera | redigera wikitext]Spanskan använder ett enkel modifierad variant från detta latinska alfabetet. Vokaler indikeras tillsammans akut accent (á, é, í, ó, ú) till för att märka betoning vilket ej följer detta vanliga mönstret alternativt till för att särskilja mening likt stavas lika dock äger olika uttal; trema används på grund av 'u' (ü) efter 'g' då detta bör anges ifall detta blir [gw] alternativt [gu]; 'n' får en tilde (ñ) på grund av för att visa ett palatalisering. Tidigare ansågs rr artikel enstaka personlig tecken, dock existerar numera avskaffat. Ch[12] samt ll[13] äger ansetts såsom separata tecken sedan 1803, dock sedan dem spanska språkakademiernas tionde kongress 1994 äger man kommit överens för att betrakta dem vilket bokstavskombinationer vid begäran ifrån Unesco samt andra internationella organisationer, tillsammans vissa undantag. Alltså sorteras numera ch ej mellan c samt d, liksom tidigare, utan kommer mellan ce samt ci.
Skriven spanska startar utrops- samt frågesatser tillsammans indikator liksom ser ut såsom uppochnedvända utropstecken respektive frågetecken.[14] mot modell ¿Qué dices? (”Vad säger du?”), ¡No es verdad! (”Det existerar ej sant!”). Detta fullfölja för att man redan ifrån start från satsen uppfattar dess karaktär. Informell spansk skriftlig ord förmå ibland sakna dessa inledande utropstecken samt frågetecken, dock detta anses grammatiskt inkorrekt.[15]
Betoningen inom text markerar även betoning i enlighet med tydliga samt konsekventa regler. Den naturliga betoningen ligger vid sista stavelsen ifall termen slutar vid samtliga konsonanter utom "n" alternativt "s" samt vid den näst sista stavelsen vid mening liksom slutar tillsammans ett vokal, "n" alternativt "s". Betoningen vid mening vilket ej följer dessa regler indikeras tillsammans med akut accent ovan den betonade vokalen.
En rad homonymer särskiljs tillsammans hjälp från accenter, även ifall flera från dessa bara innehåller enstaka stavelse: te (pronomen inom andra individ, ackusativ) samt té (”te”, likt inom dryck); se (reflexivt pronomen inom tredjeplats person) samt sé (”jag vet” alternativt imperativ från ”vara”); como (”som” alternativt ”jag äter”) samt cómo (”hur?”).
Även angående enstaka sektion missförstånd är kapabel uppstå angående samband mellan stavning samt uttal – bland annat vid bas från stumt "h", dem väldigt snarlika "b" samt "v", samt för att spansktalande inom södra Spanien samt Latinamerika ej skiljer "s" samt "z" åt inom uttal – existerar spanskan relativt konsekvent samt förutsägbar. Trots detta besitter flera försök mot stavningsreformer gjorts inom Latinamerika, dock inga besitter fått några permanent effekt. Endast språkakademiernas smärre ändringar existerar dem försök såsom fått genomslag.